Säsong 2.

Tyckte titeln var passande. För nya läsare kan jag kortfattat berätta vad som hänt. Som vi alla vet har världen gått åt helvete, zombies regerar våra städer och dom är rabiata kannibaler. Medans världen gick åt helvete stannade jag i min lägenhet. Där stannade jag i ca ett år ensam. Det var ganska lungt. Det ända jag gjorde var att se på film, kröka och spela tv-spel. Men det varade inte för evigt, jag träffade en annan överlevande. Emelie hette hon. Hon lyckades locka till sig alla döingar i området och jag blev tvungen att fly huset när dom bröt sig in. Vi hade haft besök i Högdalen där jag bodde av ett gäng knuttar. Emelie hade mött dom. Dom sa att det fanns många överlevande i Farsta, men uppenbarligen inte mer plats för dom lämnade henne. Efter att jag flytt mitt hus började jag bege mig dit. Det kändes som mitt ända alternativ.

Vart efter jag närmade mig Farsta ökade mängden zombies. Jag bestämde mig för att hitta en annan väg runt. Mängden zombies som har samlats i Farsta området är larvigt. Min plan var att ta mig upp på tunnelbane spåret för att gå in mot Farsta. Det var här jag blev upp plockad av ”Farsta arme”. Japp dom har en egen arme styrka. Spåret används som in och utgång nu för tiden. Runt hela Farsta centrum och torget är det en kraftig barrikad med soldater på.

Självklart har det blivit segregeringar här. Soldaterna är värdefulla, deras jobb är att hålla döingarna ute. Dom har frivillig utbildning för dom som vill. ”Food patrol” säger sig själv. Deras jobb är riskabelt men nödvändigt. Dom får ganska bra betalt för att riskera sina liv. Dom vill själva igentligen bli kallade zombie jägare. Många av dom skryter högt hur många zombies dom har dödat. Dom rika (självklart finns dom kvar) som har hela övervåningen av Farsta centrum. Dit upp kommer du bara om du har pengarna. Och sen har vi folket, sådana som mig.

Juste pengar, eller betalning. Pengar är klart värda en del, tur för mig att jag rånade butikerna i Högdalen annars hade jag fan varit rökt. Cigg och toa papper är fanme värt guld, synd att jag inte fick med mig min samling toa rullar. Har man inget av detta är det bara försöka hitta ett jobb. T,ex ”food patrol” bli soldat eller dom som gör tappra försök att odla grönsaker. Eller så är det bara sälja kroppen. Både män, kvinnor och barn gör det. Här finns inga lagar längre. Det har blivit rena 12,000 talet. Det ända folk gör är att sitta och röka braj hela dagarna.

Har ännu inte träffat någon vettig människa att snacka med. Det finns ca 550 överlevande här så någon borde det finnas som man kan prata med. Det är inte min lägenhet men det får väll duga.

Kul att ni fortfarande läser.

Kanske ett sista försök.

Sitter här i en tom villa någonstans i närheten av Farsta.  Inte direkt någon mat, inga spel ingen film. Så här roligt måste det ha varit att vara eremit på 12,000 talet. Tänkte sammla på mig det jag behöver och göra ett försök att ta mig till Farsta. Finns det folk där får jag hoppas på att dom tar in mig. Eller så dödar dom mig och tar allt jag har. Oavsätt vilket kan jag inte sitta här och långsamt glo mig själv till döds.

Risken finns att jag dör på vägen dit. Så till dom som läser vill jag bara säga. Tack för den tid ni har orkat lägga ner på mig och mitt skrivande. Om jag inte fortsätter skriva betyder det nog att jag blev chili con carne. Tack och adjö.

Adjö Högdalen…

Jaha.  Dum bruden Emelie gick förbi lobbyn så alla döingar kunde se henne. Skulle ner till tvättstugan sa hon. Orkade inte förklara för henne igen att döingaran reagerar på rörelser och ljud. Därför har jag klarat mig så länge, för jag har legat lågt. Så oroligheterna bland döingarna ökade dramatiskt utanför. Fler av dem dök upp under dagarna. Slutligen var det nästan det ända man kunde se utanför. Zombies överallt.

För ett par dagar sedan hörde jag att döingarna äntligen lyckades slå sig in genom glasdörren. Jag såg ut genom fönstret hur havet av döingar vällde in genom entren. Fanns inte så mycket att göra än att packa allt jag kanske kunnde behöva. Mat, kläder, vapen och pengarna jag lakt beslag på. Jag klättrade ner från min balkong och började springa. Till min fördel drog sig alla zombies till mitt hus, så att smita undan utan att någon skulle sett mig var inga problem. Sorry Emelie men det var dit fel.

Jag tillbringade ett par dagar ute i den svala naturen. Oktober är inte den skönaste tiden att sova utomhus. Så nu undrar ni säkert hur jag kan skriva det här. Hittade ett villaområde och bröt mig in i första huset. Emelie sa att det var rena självmordet att ta sig igenom villaområdet vid Älvsjö. Så jag håller mig i det yttersta huset just nu. Jag tror att jag är i närheten av Farsta området. Inte helt säker men området ser bekant ut. Funderade på att kanske bege mig dit. Onekligen finns det folk där med tanke på knuttarna. Men där det finns folk finns det garanterat zombies.

Ett problem…

Det har börjat samlas en del zombies utanför mitt hus. Onekligen har dom väll kännt/hört eller va fan nu zombies gör för att kommunicera, deras nu aktive vän våningen ovanför mig. Om jag går ner för att bygga upp barikaden igen kommer dom se mig. Så det är inte ett alternativ. Får helt enkelt hoppas på att dom ger sig av. Bara dum bruden inte får för sig något. Typ att visa sig för döingarna. Gäller nu bara att ligga lågt ett tag och hoppas på att det löser sig.

Dumma brud.

Ursäkta att jag inte skrivit något på senare tid. Emelie har tågat fram igenom mitt hus. Hon är iaf billig i drift, äter inte mycket direkt. Men vad som tar tid är hennes jävla städande och ifrågasättande. Det var helt ok i början då hon ville sova i samma rum bara för att känna sig säker. Hon har till att börja med städat undan hela min barikad nere i lobbyn. Den såg ful ut tyckte hon. No shit den är till för att hålla zombies borta sa jag. Så frågade hon varför jag har massa höns. Hon blev iofs tyst när hon fick se kaninerna. Jag ”gav” dom till henne. Hon verkade inte förstå vad jag skulle ha dom till. Svårt att säga ”jag tänkte vrida nacken av dom, och äta dom”.

Hon lyckades också få min döda granne en våning upp att förstå att någon var utanför. Självklart frågade hon varför jag inte gjort mig av med honom. Bara för att få känlsan av att det är någon levande i våningen ovanför mig. Det förstod hon inte såklart. Så nu är det skit svårt att sova när en rabiat kannibal våningen ovanför har förstått att det finns mat utanför dörren.

Dumma brud asså. Visste att det skulle bli problem. Funderar på att ge henne översta våningen istället bara så man kommer så långt ifrån henne som möjligt.

Dom är borta nu.

Hej igen.

Det har hänt lite intressanta saker sedan jag senast uppdaterade här. Det hela började för någon vecka sedan, då knuttarna (som jag trodde var borta) plötsligt brakade igenom centrum och ut mot motorvägen. Detta väckte natruligtvis döingarnas uppmärksamhet. Jag måste medge att det ser ballt ut när hundratals zombies springer efter samma sak. Så Högdalen stod tomt. Jag passde då på att ge mig ut för att möjligen hitta lite nya kläder. Med centrum för tillfället tomt så kunde det inte varit ett bättre tillfälle. Vågade mig till och med in på mataffären närms tunnelbane ingången. Lyckades bara rädda några konserver. Stanken av gammal mat är fanme värre än att ha ruttna zombies utanför sitt fönster.

Kännde detta krävdes att fira. Som den ärofyllda jägare jag är. Så jag tog mig ner till min butik för att hämta några bira ifrån bolaget. Till min stora förvåning var bakdörren uppbruten. Först trodde jag att det kanske var en av knuttarna som var kvar. Eller att dom gjort en skenmanöver för att lura bort alla döingar. Där inne hittade jag en ung tjej. Det blev först som när två katter får syn på varandra. Allt bara stannar och man bara väntar på att den andra skall göra något. Jag trodde först hon var en zombie. Hon trodde nog samma sak, tills jag sa vem är du?

Hennes namn är Emelie. Och nu bor hon i mitt hus. Hela tredje våningen är hennes. Så nu det fullt med kläder, växter och massa tyger som hänger på väggarna. Jag gillar inte ideen att behöva ha en till person här. Blir svårt med maten etc. Men det hade nog inte varit rätt att lämmnat henne där. Emelie berättade att hon brukade bo ute vid Älvsjö. Men blev för ett tag sedan tvungen att ge sig vidare pga alla döingar. Hon hade under denna tid bott med två kompisar. Dom två klarade sig aldrig igenom villa området i Örby. Tydligen självmord att ge sig in där enligt Emelie. Hon berättade också att hon hade sökt upp knuttarna medans dom var här. Ihopp om att kanske få hänga på, lättare med mat beskydd etc. Men dom hade lämmnat henne här när dom drog vidare. En av dem berättade för henne att dom var ett gäng med folk som barikerat sig i Farsta centrum. Dom var tydligen en ”hämta hem mat” styrka. Jag hade samma idee från första början, med Farsta centrum. Fast ett sådant stort ställe måste nog locka till sig andra överlevande också. Samt massor med zombies.

Kläder.

Vädret är upp och ner men jag har äntligen orkat mig ut och ner till min butik. Som jag trodde hade knuttarna brutit sig in. Mycket men inte all vin & sprit var borta ifrån bolaget. Den mat som håller länge har jag sedan länge tagit hand om, det mästa står hemma hos mig. Resten hade dom lämmnat. Finns ingen mat att ta direkt. Pengar, medicin etc har jag också tagit reda på. Måste ha varit en ganska misslyckad kupp för dem. Några döingar hade taigit sig in efter att dörren blivit uppbruten. En såg faktiskt ganska ball ut. Hudlös underkäke och rastaflätor, en riktigt stylad film zombie kan man säga.

Blev en del städande och en snabblösning till reparation av vad som var kvar av bakdörren. Kom på det när jag var på väg hem igår kväll. Kläder. Vi har några få klädbutiker här i centrum. Jag har varit barikerad i min lägenhet snart ett år. Nu kom jag på att man kanske skulle skaffa sig lite nya kläder. Vissa av mina plagg är ganska slitna och så att säga utgångna. Kanske värt att kolla upp nu när det inte är massa folk där som man stör sig på. Alltid haft problem att prova eller köpa kläder. Inte min grej, bryr mig inte så mycket. Helt enkelt inget skoj är det. Hade jag varit brud kanske kläder hade varit prio ett när världen gått åt helvete. Kände att skaffa mat och en bra zombie säker byggnad låg lite högre upp på prio listan.

En dröm om ett skepp.

Drömde att jag var med på ett skepp som gick på grund. Folk flydde skeppet, vi hade hamnat på en öde ö. Snart vågade folk sig in på skeppet igen för att leta efter mat etc. Jag blev del av en grupp som sökte i djungeln efter mat, civilisation mm. På skeppet hade det bildats två grupper. En som var lite militär liknande. Dom hade vapen, tog allt dom kunde för att sälja dyrt till dom som behövde. Den andra gruppen leddes av en tjej som hette Maria. Dom var fredliga och ville inte bråka med den andra gruppen. Jag var vän med båda grupperna. Skådespelade lite beroende på vem av dom jag träffade. Jag drömmer mycket sådana drömmar nu för tiden.

Vädret har varit ganska konstigt den senaste tiden. Regnat som om det skulle varit i amazonas. Sen sol med regn. Sen har det varit bara sol. Sen regnar det galet mycket igen. Inte orkat mig ut. Idag är det bra väder sol med ganska svala vindar. Är det sol imorgon med skall jag försöka ta mig ner till butiken, och se över skadorna. Idag har jag matat djuren. Sprungit mina vänder upp och ner i trapphuset. Jag använder det som mitt motionsrum nu för tiden. I min hall står det säkert 500+ med toarullar. Alla skåp är fyllda med konserver. Jag har troligen vartenda form av blek/skurmedel som finns inne på min toa. Jag har förbands lådor, medecin (som troligen är utgången nu), vitaminer. En lägenhet har jag rensat ut och byggt om till ett ”gym”. Målafärgs burkar och dylikt för att lyftas.

Jag har svårt att tro att andra överlevande har allt detta.

Rent slapp.

Har regnat nästan varje dag nu i snart 2 veckor. När vädret blir bättre skall jag försöka ta mig ner till min butik. Inte varit där på tok länge nu. Om knuttarna varit där lär väll allt vara plundrat. Garanterat fyllt med döingar också. Får se när vädret bättrar sig och man kanske kan få lite rutin på saker igen. Lustigt igentligen. Jag sitter här inne nästan hela dagarna medans världen utanför är fylld med zombies. Men så fort det börjar regna så blir jag som isolerad på riktigt. Undrar om det är en mental spärr man har? Bara för att det regnar så kan man inte gå ut/göra något.

En sak till. Varit här i ett år nu snart. Och fortfarande har jag inte orkat mig ner i källaren för att leta igenom alla föråd. Undrar när jag skall göra det? Men iofs så fort jag har gjort det så har jag verkligen inget mer att göra efter det. Så ingen panik.

Bunny wabbit!

Jaha nu har den svenska sommaren kommit. Det har varit molnit & regnat i över en vecka nu. Ganska skönt ifrån denna super värme som har varit. Jag har under nätterna som varit nu, smugit mig ut och plockat hem mer djur. Nu har jag en lägenhet med kaniner och en som fungerar som hönsbur. Får väll se om och när man blir tvungen att vrida nacken av någon av dem.

För tillfället är det ganska lungt här. Döingarna hasar runt. Verkar som om knuttarna är kvar i krokarna. Vet inte exakt vart dock. Kanske skulle följa stimmet av zombies så hittar jag nog dom. Lukten av sågad metal kommer ibland på nätterna. Måste vara knuttarna som mekar med sina bilar etc.