Sommar ledigt.

Lung och fin, jag är inte kadaver mos ännu. Tar sommar ledigt och återkommer i höst. Ligger bara på taket här och chillar. Som vi alla vet så har världen gått åt helvete, så alla döingar är nog kvar i höst dom med. Ses då. Och ha en levande sommar^^.

En ny månad.

Kom på idag att jag fyllde faktiskt år igår. 29år helt fantastiskt. Vad skall man göra i år då? Jo jag vet överleva ännu ett år ifrån ett hav med zombies. Låter som en strålande idee. Vad som dock inte är en strålande idee är att visa sig utanför stormarknaden, där jag och fem andra killar tar skydd just nu. Det är ganska lungt just nu. Våren är här så vi ligger mest på taket och gör inte ett skit. Jag är legendariskt usel på namn. Men om jag minns rätt så heter dom andra killarna. Johan, Phillip, Anders, Micke och Linus.

Man ligger här på taket steker i solen och lyssnar på döingarna såsa runt utanför stället. Vet inte hur länge vi kommer bli kvar här, men med min tur kommer det garanterat bli tills vintern. Har inte så mycket mer att säga just nu, utan får återkomma när någon dör eller så. Oftast då det känns lönt att uppdatera…

Zombies i horder…

Det var en lång seg och farlig väg ut till Haninge. Var mer mindre tvungen att krypa fram längst spåret mellan Farsta strand och Skogås. Döingar överallt, samt att det blev inte lättare när vissa av dem traskade runt på spåret. Den sista biten fram till Haninge var lite lungnare i alla fall. Trodde jag skulle behövt springa över dom stora parkeringarna för att hinna fram till stormarknaderna innan döingarna fick tag på mig. Var dock en vild chansning, visste inte ens om dörrarna stod öppna, och i sådant fall är det översvämmat av döingar? Lustigt nog var parkeringarna helt tomma. Så jag tog mig över utan problem och bröt mig in på baksidan av en stormarknad. Dörrarna var låsta, vilket gjorde saker och ting ang döingar inne på stället en lättnad.

Det visade sig dock att jag inte var ensam där inne. Det bodde fem killar där inne. Anledningen till att jag lyckades ta mig över parkeringen utan problem var, tack vare att två av dem hade tagit en bil och kört till ett närliggande stormarknad för att införskaffa värktyg.  När dom kom tillbaka fick vi snabbt släppa in dom via bakdörren som jag hade mer mindre förstört… Och efter dem kom det ett hav. Hav är nog rätt ordval. Jag har aldrig sett så mycket döingar på en plats tidigare. Visste inte ens att det fanns så mycket folk här ute.

Jahapp så nu glider man runt på en stormarknad. Äter ur konserver och sover på en lyx soffa. Ganska nice är det i alla fall, kanske kan verka lite gay med 6 snubbar på samma ställe. Men det är lungt och stilla. Man behöver inte slita ut sig och allt är redan klart mer mindre. Kankse inte är min plan att stanna här för evigt men just nu är det helt ok.

På nya äventyr.

Så jag bestämde mig för att lämna Farsta och försöka ta mig ut mot stormarknaderna i Haninge. Vägarna dit är blockerade med bilar och dylikt, så det blir apostlarna. Jag har gått via tågspåret ifrån Farsta till Farsta strand och där ifrån till pendeltågs spåren. Det är tyst och stilla här ute. Allt är totalt öde. Inga tecken på liv, förutom dom få zombies som traskar omkring här. Min plan är att ta mig ut till Haninge och försöka ta mig till någon av stormarknaderna som ligger där ute. Borde vara inga eller få överlevande där ute. Förhoppningsvis inte för mycket döingar heller. Jag brukade bo ute i Haninge för många år sedan. När jag var yngre. Min första lägenhet låg där.

Så ni undrar säkert varför jag lämnade Farsta så plötsligt? Mitt senaste inlägg handlade om att vi började komma på fötter där ute igen, efter att döingarna lyckades ta sig in genom barrikaden. Som jag skrev blev jag tvångsrekryterad till food patrol. Inte det roligaste jobbet, men jag fick se och lära mig lite mer om döingarna och hur dom fungerar. Hur som helst som jag också tidigare skrivit så jobbade jag ganska hårt och mycket medans andra tittade på och latade sig. Det faller sig inte ok i min bok så att säga. Dessutom hatar jag att folk inte fattat att det är en ny värld här ute nu. Överklassen satt och oroade sig för att ”thrash” som mig (som jobbar, så dom kan få leva i ”lyx”) skulle sova under samma tak som dom… Att civilisationen faller så fort är ett mysterium för mig. Så länge elen funkar latar sig folk. Men så fort den slutar fungera blir folk som galna apor igen. Och det föder våld. Hur som helst, det jag inte sakt här kan ni läsa er till i tidigare inlägg.

Så jag stod och tittade på döingen utan ögon genom fönstret i min bokhandel. Jag öppnade nödutgången och visslade till den. Såg att den började röra sig mot dörren. Och att dens vänner till andra döingar också började röra sig mot nödutgången. Så jag tog mina saker och stack där ifrån så fort jag kunde. Dom som var där förtjänade inte att leva i den här världen.

Så nu hoppas jag på att gräset är grönare på andra sidan ån. Så får vi se hur det här går. På återseende.

Slut på det roliga.

Ursäkta att jag inte skrivit på ett tag men jag har varit ”bortrest”. Dom lyckades hitta mig i bokhandeln och tvångsrekryterade mig till food patrol. Antar att dom hittade mig genom att följa spåret av ölburkar… Det har varit svårt att hitta mat. Vi har åkt runt mer mindre hela söderort. Jag föreslog att vi skulle ta oss till stormarknaderna. Men tydligen är det fyllt med bilar på vägarna så det är mycket svårt att ta sig fram. Hur som helst så var det någon som föreslog att vi skulle leta igenom villa områdena i söderort. Jag förklarade för dom att det tydligen är mycket döingar som rör sig i dom områdena. Och mycket sant så var det. Undrar vad alla döingar gör där? Nog för att vi är beväpnade, men vi förlorade en del folk i alla fall. Food patrol, jo till döingarna…

Jag har studerat döingarna nu en längre tid. Någonting jag kan säga är att dom har en ganska effektiv anfalls strategi. Alla attackerar i vågor i från alla håll. Hela tiden, typ. Effektivt men jag undrar om dom verkligen vet vad dom gör? Troligen inte men folk dör vilket som.

Jag är hemma nu igen, hur länge vet jag dock inte, men vi hörs snart igen.

Tiden går låååångsamt….

Kände väll att det var på tiden att göra en lite uppdatering. Faktum är att det faktiskt har hänt någonting här. Jag vet att det var ett tag sedan jag skrev i denna blogg men anledningen är för att det händer som sakt ingenting här. Om ni undrar lite över min stavning elelr ord formulering så har jag en bra förklaring. JAg har snart i en månads tid legat i botten på en flaska, efetrsom alla här bara sitter å röker gräs (något jag inte gör) så tänite jag då kan jag iaf vara full lika väl.

Hursom hest vad som hänt är. Alla (som överlevende) har flytt in i själva centrumet. Förut varr det bara till för överklassen elelr dom som hade lite pengar, typ som mig. Någon dum vakt tror folk det var iaf, lyckades släppa in ett gäng döingar för ca 2-3 veckor sedan. Troligen ville han väll jävlas med zombiesarna men lyckades istället riva en bariär och döingarna rusade in. Jag kan få gå ed på att vakten skulle släppa in en döing brud och tro han skulle kunna fixa till sig en avsuging elelr nått likande. Jag kan nästan gå ed på det. Hur fan annars lyckades dom komma in och övermanna en beväpnad man? Så det dog en jävla massa folk innan vi lyckades fly in i centrumet. Nu jobbar vakterna på att arbeta dom bakåt, och försöka överta kontrollen igen. Många tvångs rekryteras just nu till detta endamål. Själv ligger jag i bokhandeln och super mig full. Ingen som letar här inne. Varför skulole någon vilja frivilligt vara där inne, tänker dom väl!!

Stackars överklassen här inne är otroligt oroade över alla som är här inne just nu. Dom står där på öbvervångingen och ser ner på folket. precis som om dom vore rädda för att det skulle bli bråk när som helst.

Fy fan va det här suger…

Evolutionen går framåt.

Jaha så är det nytt år (igen). Ni får ursäkta mitt stavande llerl skrivande idag, sitter tok packad och måstee skriva av mig litee. Som väntat forades nyår med att folk här röckte på… Thats´it. Mr som ölär mig vika origami har gett sig av. Han sa att tiden är kommen för honom att ge sig vidare. Så han tok sina saker och började vandra längst spåret där inga döongar hänger. Med honom skickade folket här ut den galbna tjejer som skriker hela tiden. Utverklicken går verkligen framåt, nu kastar man ut dom som inte passar in. Men jag antar att det alltid varit så i byar under tidens evolutioner. Globen snackade mr origami om. TYdligen som han sa skalld et finans folk där emd. Hur han hört det vet jag inte men har hört snacket gå hgär lite runt om. Så nu sitetr jag med min dator packad å är bara bitter på det här jävla skit stället. Det kansdke inte är Hell on earth”, men det är fan inte bra här.

Juste noterade den döingen som står utanför branddörren i bokhandeln, har inga ögon. Dsurt sa räven. För er som fortfarande är någorlunda människa där ute önskar jage r välkommna till ännu ett år av en död värld, stay sane. Hej.

Julafton, my ass.

Inte nog med att folk inte gör ett skit här. Förutom att klaga, röka gräs och slappa. Här firas inte ens jul. En sak med att vara en överlevande betyder väll att man borde försöka föra vidare mänskliga traditioner. Men icke.  Här väljer man att inte göra ett skit istället. Vi har en överlevande här som inte riktigt har alla bollar på plan så att säga. Hon går runt och skriker hela tiden. Uppe hela nätterna och kan helt enkelt inte ta hand om sig själv. Det går diskussioner bland folket om att kasta ut henne. För att folk tycker hon är jobbig. ”Hon tillför inget iaf” har jag hört folk säga. Frågan ställs då imot dom själva. Vad fan tillför du? Som tidigare nämnt har jag jobbat mer, samt tillfört mer än vad vissa här har gjort på mer än ett år.

Jag uppmärksammade en nödutgång i bokhandeln där jag brukar vara under nätterna. Hade inte sett den för en bokhylla stod för den. Precis utanför den är det ganska lungt med döingar. Dom är mer intresserade av den sidan av centrumet där små tjejerna står och hetsar dom. Jag noterade en zombie som står precis utanför nödutgången. Antingen är han mer hjärndöd än dom andra, eller så har han något annat i kikaren.

Jul.

Jag kan senast minnas en sådan snöig jul när jag var liten. Det är otroligt bra väder. Lustigt att vintrarna har blivit bättre sedan allt gick åt fanders. Jag skiter i om det är en myt (växthus effekt), men sedan all trafik försvann för över ett år sedan har vädret i allmänhet blivit bättre. När det är sådant här snöigt väder får det mig att tänka på Gamla stan och julmarkanderna man gick på som liten. Vore kul att se Gamla stan idag…Och apropå Gamla stan. Jag minns sf-bokhandeln som låg där. Ett ställe man brukade skratta åt när man gick förbi, men inte kunde låta bli att inhandla någonting iaf. Idag skulle jag kunna döda (någon levande) för att få bo där inne. Då skulle jag ha något att göra. Läsa spela brädspel eller vad som helst. Det är så sjukt tråkigt här i Farsta. Jag har inte varit här länge men jag gör (har gjort) mer än vissa som varit här i över ett år. Dom ligger bara och latar sig hela dagarna, klagar på allt. Deras dagar går ut på att klaga på andra. Vissa verkar inte fatta att det är en ny värld där ute nu. Utan dom kör på med sitt gamla vanliga race som dom gjorde innan allt det här. Undrar om dom ens förstår var all mat kommer ifrån som dom äter?

Jag fortsätter att stå vissa nätter och se på döingarna genom panorama fönstrena. Mr ”whats he´s name?” är ganska imponerad av mina framsteg med att lära mig origami. Som sakt finns inte mycket annat att göra här.

Vad gör man?

Vad gör man är verkligen frågan. Förutom att jag har gått med i grönsaksklubben har jag träffat en man här (vars namn jag har gett upp att försöka uttala) som lär mig vika origami. Han är dock mästare och kan vika helt sjuka saker av papper. Jag är på amatör nivå men lär mig fort. Anledningen till att jag lär mig fort är för att det finns INGENTING att göra här. Som jag skrev tidigare det ända folk gör är att sitta å röka gräs hela dagarna.

Jag gick med i gruppen för att försöka odla frukt och grönt för att få in någon form av mat. Kan inte direkt förlita oss på ”food patrol”. Dom frågade mig om jag ville haka på deras gäng. Tackade nej. Har inga behov av att ta ut min frustration på döingarna. Samt med livet som insats för en burk vita böner känns inte som en bra insats. Så jag blev grönsaksodlare. Bara jag och gammalt folk samt en hippe som sysslar med det.

Jag nämde tidigare att jag hade en del pengar. Det ger mig privilegiet till att få vara på första våningen i Farsta centrum. Övervåningen är bara för överklassen som tidigare nämt. Spenderat en del tid i bokhandeln. Finns inte direkt några böcker kvar. Allt med papper har gått åt, till antingen värme eller toa papper. Brukar spendera mina nätter med att stå och se på döingarna genom dom stora panorama fönstrena. Dom är mer mindre totalt okrossbara. Små tjejerna brukar stå pressa sina bröst imot fönstrena och jaga upp döingarna med att posera för dom.

Undrar fortfarande hur allt detta gick till.